nocandybeforechristmas

Varför ställer jag nuförtiden denna fråga så ofta: VA? ÄR DET REDAN FREDAG?

Jag blir alltid lika förvånad när någon nämner det.. Anledningen? Har ingen aning, tiden går förmodligen fortare än vad min hjärna hinner med. Visserligen bra om man vill att tiden ska gå snabbt, men inte bra när man inte hinner med sig. Jag fick i alla fall åter denna fredag den där chocken som jag nämnde ovan. Men nu sitter man här, lite deprimerad för att jag inte har möjlighet att titta på när mitt stjärnskott till polare ska spela ishockey. Kan påpeka att hon leder skytteligan i sitt lag, känns viktigt att nämna, speciellt nu när hennes tränare tagit bort den statistiken på lagsidan. + i kanten från mig :)

Tackar också för att jag blev lämnad åt ödet, eller inte, men när hockeyproffset var tvungen att bege sig hem med en känsla av ovetande om vad som komma skulle. Kanske väntade nybakat bröd därhemma? Återstår att se.. Eller höra menar jag! I alla fall hann vi, efter detta abrupta besked, med att leka agenter på skolan för att hitta den maskerade mannen. Jag visste redan vem det var som bar denna likbleka pensionärs ansikte men ville ju visa mina polare vad det var som hade skrämt slag på mig. Så då gav vi oss ut på jakt. Vi sprang runt i hela skolan utan positiva resultat, inte ens en skymt av  "maskens" skyddsmantel, näe ingeting faktiskt. När vi då hade gett upp våran kamp och förlorat hoppet så dök han upp som från ingenstans och som några galna pojkband-fans sprang vi efter hans kickboard och hann skymta det maskerade ansiktet med nöd och näppe. Tänk vad vi offrade tid för att få se den äckliga masken. I alla fall så hade vi roligt på Bond-jakten. Måste meddela att vi var oerhört diskreta och kamouflerade oss bra jämns med skolväggarna..

Det har hänt mycket idag, fast samtidigt ingenting. Jag fick återigen slitas mellan att stå på Lundgrens eller Karlströms sida. Vem ska jag välja? Jag försöker vara neutral i denna eviga kamp men båda haglar besvikelse över mig när säger att jag vill vara neutral. Men det brukar jämna upp sig när jag lite diskret ändock försöker visa respekt för båda. Jag är bara det där trädet som de kan luta sig mot, och ingen av dem tycks acceptera att båda kan luta sig mot mig. Hur som helst gjorde jag ett avtal med Lundgren (om att inte ta del av bilderna som Karlström tycker att jag ska del av) men han påstod att våran vänskap skulle knäckas om jag gjorde det. So I did, Karlström sårades ju inte heller av mitt beslut även fast hon tyckte att det hade varit värt att se bilderna.

Fredag och alla är glada! :) (Hoppas I är det där hemma också)
Trevlig helg
/S